Starten för Näshult Hembygdsförening 1943 återfinns i dess första stadgar fastställt i december, då i form av en ekonomisk förening.
....Föreningen har till ändamål att tillvarataga den egna bygdens natur och kultur samt i samband därmed gagna medlemmarnas ekonomiska intressen genom att arrendera eller inköpa lämplig tomt och därå uppföra en s.k. hembygdsgård med samlingslokaler som mot avgift tillhandahålles kommunala myndigheter, föreningar och andra.
Detta var under brinnande krig. Det gamla ordenshuset i Haddarp, den tidens samlingslokal hade brunnit 1941. Ett provisorium i Äng hade efter några år sålts som ved till det beredskapskalla Stockholm. En annan tillfällig lösning var att använda Skolan.
......uppföra en s.k. hembygdsgård
Inez och Willhem Johansson skänkte tomten på Hultanäsvägen, bredvid dagens bilverkstad. Här blev det dock inget bygge, men ibland restes tält och visades film.
En bygdegård blev det 1954. Detta skedde i samband med att Näshult kommun upphörde och gick upp i storkommunen Nye 1952. Då ansågs ålderdomshemmet byggt 1911 inte längre behövas. De gamla kunde fördelas på den nya kommunens andra ålderdomshem och Föreståndaren fick flytta. Kommunrummet en trappa upp behövdes inte heller för kommunens möten och förvaltning. Distriktsköterske mottagningen fick flytta.
Genom ombyggnation under ledning av styrelsen med dess ordförande Bertil Lind, slogs många små rum till en stor sal med högt i tak och en kamin från kyrkan installerades för värmen.
Näshult Bygdegård invigdes hösten 1954. Bygdegården blev samlingslokal för föreningsmöten, ungdomsverksamhet, fester och sammankomster.
.......tillvarataga den egna bygdens natur och kultur
Ett arbetsområde har varit Näshult filmer som numera finns på DVD.
Först Harald Danielssons filmande samlat 20 år i Näshult 1936-56.
Därefter Sigurd Franzén 1975 med Näshult en film om vår socken
Ulrike Dück filmade 2002 Vår socken ett år i Näshult
Dessutom finns; Näshult på 1980 talet med Näshult IF:s 50 års jubileum.
Ett annat område har varit att skriftligt dokumentera Näshults sägner och historia;
Boken Forna Tiders Näshult, sammanställd av Bengt Winbladh 1975.
Skriften om Näshults kyrka;
Näshults Kyrka av Gunnel Granmo 1975
En urminnes kyrka av trä 1978, Bänkstriden i Näshults Kyrka 1980 och
Den Skeppsformiga Timmerkyrkan 1994 av Stig Rydeman
Boken Minnen av Inez Ekensäters 1982, redigerad av Sigurd Franzen och
Bengt Winbladh.
Skriften Torp och Backstugor med karta 1988 av Roy Johansson 1988 som återger öden från 195 byggnader. Rester och platser för dessa byggnader finns markerade i terrängen.
Roy har också systematiskt avbildat i oljemålning forna tiders torp och backstugor. Även systern Maj- Lis har målat bland annat interiörer.
Bilder från förr, ett urval ur sockenarkivet, 2002 av Bengt Winbladh
Näshults socken under medeltiden, 2009 och Militärstaten i Näshult under de stora krigens tid 1560-1760, 2016 av Karl Jungenfelt samt
Näshult socken 1690 karta av Peter Duker, redigerat av Karl Jungenfelt
Flera av dessa publikationer återfinns tillsammans med annan dokumentation om vår socken som successivt tas fram finns på www.nashultshembygd.se.
I Näshult finns mycket Gammalt som finns kvar som förvaltas och vårdas eller står och förfaller.
- I korset finns det gamla Gästgiveriet hitflyttad 1840, numera privatbostad. Claesons affär, en lanthandel som var i drift från 1910-talet till 1969 och som nu är ett museum.
- Mot norr finns bevarat Carl Hedbergs smidesverkstad och på andra sidan vägen, Kurran som behövdes för de överförfriskade, då marknad bedrevs här fram till andra världskriget.
På Näshults IP är de gamla klubbhusen helt ersatta av nybygge.
- Mot Hultanäs finns Näshults Butiken som byggdes för Konsum 1934. Berglunds skomakeri som var i bruk till 1970-talet. Därefter en gammal möbelfabrik och mittemot den forna smedjan. I fortsättningen finns två milstenar, en från 1779, Beskvarn, socknens sista kvarn nedlagd på 1980 talet och rester av Rösjöholm kvarn.
I Hultanäs smalspåret med station från 1912 och som fortfarande kommer i drift under sommardagar.
- Mot Åseda står Norregårdens Gammelstuga hitflyttad 1797. Nässja kraftverk som förfaller medan Södernässja verket levererar el, Göstorps kvarn har rustats privat och Kullebokvarnen var länge i drift som sågverk.
- I öster finns Näshult träkyrka med ett ursprung i medeltiden och med en kyrkoherde Herr Lars som stod på Nils Dackes sida.
Mittemot Sockenstuga från 1851 som också varit skola.
- Utefter Höghultsvägen finns Äng gården med ditflyttade torp, visthus och uthus. Norr om vägen ligger torpet Hammerdal som står kvar trots att det är övergivet sen 1960-talet. Därefter i Höghultström ett fungerande kraftverk från tiden då här var en snickerifabrik.
Bygdegården;
Bygdegården totalrenoverades 1990 och återinvigdes januari 1991. Arbetet omfattade en tillbyggnad med tambur och ny bastu med solarium. Köket utvidgades och en liten sal inrättades. Den gamla bastun blev arkiv och omklädningsrummet en liten pub.
Arbetet gjordes under ledning av Sten Johansson med mången frivillig arbetskraft så framgångsrikt att det blev en del över av de insamlade bidragen. Överskott har under åren förvaltats väl och påfyllt med generösa gåvor, bidragit till andra investeringar och till föreningens goda ekonomi.
Ytterligare en tillbyggnad under 2007, har gjorts under ledning av Lars Torstensson. Ett stort förråd och altan tillkom och därmed en ordnad uteplats till stora salen.
Och Bygdegården kan numera bokas på www.nashultsbygdegard.se.
Hösten 2017 totalrenoverades köket som dessutom utvidgades in i den gamla lilla salen. Samtidigt målades stora salen och tamburen.
Och vad har hänt med de gamla stadgan?
Länge levde man med Normalstadgan för bygdegårdsförening. Men Näshult föreningen är både en bygdegårdsförening och en hembygdsförening, vilket är ganska ovanlig.
Nya stadgar fastställdes 2009.
Föreningens uppgift är;
1. Att arbeta för en levande hembygd i Näshult med dess människor, natur och kultur samt att värna om bygdens traditioner och arv.
2. Att förvalta och nyttiggöra Näshult Bygdegård
Det avgörande under alla år har varit allt frivillig arbete och engagemang samt många generösa bidrag och gåvor som kommit föreningen till del.
Styrelser har kommit och gått. Många har bidragit mer eller mindre.
Ordföranden har varit i tur och ordning sen 1954; Bertil Lind, Torsten Karlsson, Sten Johansson, Margareta Andersson, Jan Evert Johansson och
nu Tord Hedström.